Sömnlös
Inatt sov jag med älsklingen men jag sov inte speciellt mycket för jag hade för mycket att tänka på och snart kommer jag inte orka mera för jag kan knappt sova och jag kan knappt äta!! Vart kommer jag hamna till slut?
Att bara gå runt och vara ledsen tär på mina krafter och även lite på förhållandet för Emil tycker det är jobbigt när jag är sur och ledsen hela tiden och det förstår jag men jag vet faktiskt inte varför det är så här jag vet faktiskt inte.......Om jag bara visste vad som håller på att hända med mig så skulle allt vara mycket enklare för mig och alla i min närhet..
Ingen förstår mig när jag försöker berätta ingen förstår varför jag mår som jag gör.. Ingen kan hjälpa mig så länge jag inte vet vad problemet är själv.. Saknar mina syskon så mycket och önskar de kunde vara här hos mig så att jag slapp vara så ensam i ett mörkt svart rum och bara gråta...
Men nu gäller det att kämpa och försöka vara en bra flickvän för min älskade pojkvän jag ska försöka sluta vara sur och finnas och stötta honom så mycket jag kan och orkar......
